Musiknavet

Södergårdens Visklubb

www.musiknavet.se

                                                                                                                                                                                   

 
Startsida Aktuellt Visor att minnas Gitarrkurs för otåliga Sångarkivet Vis- och gitarrvännerna Musik att minnas Kontakt

                             

                                   

 Varmt välkommen till  Gitarrgruppernas våravslutning 2019!

                                                     http://127.0.0.1:63308/img/clip_image001.jpg

 

                        I år är vi inbjudna till Torshälla av våra gitarrvänner i Eskilstuna!

                                                    

Plats:   Rådhuset i Torshälla 

Datum: Lördagen den 27 april

Tid:      12.00 - 15.00

Meny: Buffé

Kyckling, Lax, Rostbiff,

Potatissallad eller potatisgratäng, kokt potatis,

bröd, smör, bordsvatten,

kaffe och kaka.

Vin: Rött eller vitt om så önskas.

Pris: 250 kr inkl. ett glas vin.

Häfte: Favoriter

                                                                     *************************************************

Transport:   Bil - det är 11,6 mil till Stockholm från Torshälla.

                        Beräknad restid ca 1 timme och 20 minuter. Det är motorväg ända fram till Eskilstuna.

                        Torshälla ligger 7,7 km norr om Eskilstuna. 

Torshällas historia

Torshälla utvecklades sannolikt till tätort ca 1300 eller kort dessförinnan. Som centralort för den bördiga Rekarnebygden

går dess betydelse dock längre tillbaka; namnet kan tyda på att platsen spelat en roll i förkristen kult. Läget vid en vattentröskel

i Eskilstunaån skapade från 1200-talet goda förutsättningar för kvarndrift och vattensmide, liksom för omlastning av varor mellan

Hjälmaren och Mälaren. Torshälla fick stadsprivilegier 1317 och fungerade under 1300-talet som förvaltnings- och uppbördscentrum

för Rekarne. Från slutet av 1500-talet är två stora årsmarknader belagda, men de var sannolikt av äldre ursprung.

Åren 1595-1610 anlades en kanal mellan Hjälmaren och Mälaren, som dock snart förföll och ersattes av Hjälmare kanal. I början av

1600-talet anlades ett smidesverk öster om ån, men ökande konkurrens från Eskilstuna försämrade betingelserna för Torshällas

fortsatta utveckling. Att 58 av stadens gårdar förstördes i en brand 1798 försämrade ytterligare läget för en stad som på 1770-talet

endast hade drygt 600 invånare.

Torshälla kyrka

Torshälla kyrka är byggd vid den gamla offerplatsen Torsharg.  

Mälardalen kristnas på 1000-talet och troligt är att man på

offerplatsen bygger en liten träkyrka. Kyrkan är en Romansk

stenkyrka som uppfördes på 1100-talet i romansk stil.

Kyrkan har både kor och långhus som är förbundna med varandra

genom en triumfbåge.

När Torshälla fick sina stadsrättigheter 1317 och staden växte så

blev kyrkan för trång. Det innebar att kyrkan byggdes ut och förlängdes

åt väster med ett nytt långhus. Det gamla långhuset blir kor och en vägg

sätts upp mot det äldsta koret.

På 1400-talet tillkommer vapenhus och tornrum. Man slår dessutom

valv och kallar till sig den unge målaren Albertus Pictor, då boende i Arboga, för att dekorera valven. Endast det östligaste valvet blir målat.

Mest omtalad är bilden av Abraham som fäster ett par brillor på näsan, troligen den äldsta avbildningen av glasögon i Sverige. Målningarna

har varit överkalkade men tas fram vid restaureringen 1911-12.

Carl Michael Bellman i Torshälla

I Torshälla finns en tradition om att Fredmans epistel n:o 39, Storm och böljor tystna ren ska ha komponerats av Carl Michael Bellman

under en kortare vistelse i Torshälla; detta anges även i den tryckta utgåvan från 1790, där undertiteln lyder "Öfver Bergströmskans Porträtt

på Liljans krog, i Torshella". En krog med detta namn fanns i Torshälla fram till 1900-talets början, intill västra brofästet till bron vid Kvarnfallet.

Den så kallade "Bellmanspilen" som stod nära Kvarnfallet i Torshälla fram till 2007 ska enligt en lokal tradition haft anknytning till Bellman.

Historien är dock sannolikt ett sentida påfund, då trädet är ungt på fotografier från sent 1800-tal och enligt experter endast stått på platsen

sedan mitten av 1800-talet.

Bergströmska gården

Torshälla hembygdsmuseum, Bergströmska gården, är ett fint exempel på hur gårdarna i Torshälla kunde se ut under 1700-talet.

Gården klarade sig från den stora stadsbranden 1798 och är idag ett av få hembygdsmuseer som är byggd på plats. År 1843 förvärvades

gården av Johan Petter Bergström vars efterlevande skänkte gården till Södermanlands hembygdsförbund år 1954. Idag ägs den av

Torshälla stad och tas om hand av hembygdsföreningen S:t Olofs Gille. Här finns olika samlingar bevarade

Albertus Pictor

Den absolut mest kända målaren från svensk medeltid är Albertus Pictor. Målaren, pärlstickaren och verkstadsledaren Albertus är den svenska medeltida målare som vi vet mest om, trots att vi egentligen

inte vet så mycket om honom som privatperson. Han bodde i Stockholm från 1473fram till sin förmodade

död 1509 och målade tillsammans med sin verkstad ett trettiotal kyrkori Mälardalen, de flesta i Uppland. Albertus Pictor skiljer sig från andra samtida målare i Sverige genom sitt livfulla och realistiska uttryck i målningarna.

Albertus Pictor, Albertus Ymmenhusen, Albrekt Målare eller Albrekt Pärlstickare (ca 1440-1509) kom från

en liten stad i mellersta Tyskland, Immenhausen, efter vilken han också tagit ett av sina tillnamn. I bevarade svenska källor dyker han först upp som borgare i Arboga 1465, i Stockholm omtalas han första gången 1473.

Detta år gifte han sig med Johan Målares änka Anna och löste ut deras barns arvslott i det stenhus vid

Norreport som Anna medförde i boet. I Stockholms handlingar för de följande decennierna kallas han

ömsom målare, ömsom pärlstickare (d.v.s. brodör) – han bedrev alltså två yrken, uppenbarligen med

stor framgång att döma av huvudstadens skattelängder.

År 1507 uppges att ”han på sängen ligger städse” och måste företrädas av sin hustru Anna i en rättssak.

Men följande år, när ärendet åter var uppe till behandling, kunde han själv närvara i rådhusrätten, och

i juni 1509 fick Albrekt Målare ett arvode för att ha spelat orgel vid en begravningsmässa i Storkyrkan.

Han bör då ha varit omkring 70 år gammal – med tidens mått en gammal man. Detta år är hans namn

dock inte längre upptaget i skattelängden, och han har förmodligen gått ur tiden senare under året.

Tillsammans med sin verkstad har Albertus Pictor målat ett 30-tal kyrkor i Mälardalen, såvitt vi nu vet.

Den målade ytan i kyrkor som Härkeberga eller Täby, vilka hyser två av hans bäst bevarade målningssviter,

är ca 600 kvadratmeter. Hans livsverk – som också omfattar ett okänt antal figurbroderade skrudar –

utmärker sig för en överväldigande kvantitet och en imponerande kvalitet.

Den kombinationen gör Albertus Pictor till en av de största i svensk konsthistoria.

Almunge (Uppland)

Bromma (Stockholm)

Bälinge (Uppland)

Danmark (Uppland)

Dingtuna (Västmanland)

Ed (Uppland)

Floda (Sörmland)

Helga Trefaldighet (Uppsala)

Husby-Sjutolft (Uppland)

Håbo-Tibble (Uppland)

Härkeberga (Uppland)

Härnevi (Uppland)

Kalmar (Uppland)

Kumla (Västmanland)

Lid (Sörmland)

Nederluleå (Norrbotten)

Odensala (Uppland)

S Per (Uppsala)

Sala (Västmanland)

Sollentuna (Uppland)

Solna (Uppland)

Storkyrkan (Stockholm)

Torshälla (Sörmland)

Täby (Uppland)

Uppsala domkyrka (Uppland)

Vadsbro (Sörmland)

Vaksala (Uppland)

Vansö (Sörmland)

Vittinge (Uppland)

Vårdinge (Sörmland)

Vänge (Uppland)

Västerås domkyrka (Västmanland)

Yttergran (Uppland)

Ösmo (Sörmland)

Österunda (Uppland)

Övergran (Uppland)